Investeringslandskapet kan vara extremt dynamiskt och i ständig utveckling. Men de som tar sig tid att förstå de grundläggande principerna och de olika tillgångsklasserna kan vinna mycket på lång sikt. Det första steget är att lära sig att skilja på olika typer av investeringar och vilket steg varje typ av investering tar på "riskstegen". Här är de viktigaste tillgångsklasserna, i stigande ordning efter risk, på investeringarnas riskstege.
Kontanter
En kontant bankdeposition är den enklaste, mest lättförståeliga investeringstillgången - och den säkraste. Den ger inte bara investerare exakt kunskap om den ränta de kommer att få, utan garanterar också att de får tillbaka sitt kapital.
På den negativa sidan är att räntan från kontanter som sparas på ett sparkonto sällan slår inflationen. Inlåningsbevis (CD) är mycket likartade instrument med hög likviditet, mycket lika kontanter som är instrument som vanligtvis ger högre räntor än de som finns på sparkonton. Pengarna är dock låsta under en viss tid och det finns potentiella straffavgifter för förtida uttag.
Obligationer
En obligation är ett skuldinstrument som representerar ett lån från en investerare till en låntagare. En typisk obligation involverar antingen ett företag eller ett statligt organ, där låntagaren utfärdar en fast ränta till långivaren i utbyte mot att denne använder sitt kapital. Obligationer är vanliga i organisationer som använder dem för att finansiera verksamhet, inköp eller andra projekt.
Obligationsräntorna bestäms i huvudsak av räntorna. På grund av detta handlas de flitigt under perioder av kvantitativa lättnader eller när Federal Reserve - eller andra centralbanker - höjer räntorna.3
Ömsesidiga fonder
En värdepappersfond är en typ av investering där fler än en investerare slår ihop sina pengar för att köpa värdepapper. Mutual funds är inte nödvändigtvis passiva, eftersom de förvaltas av portföljförvaltare som allokerar och fördelar de samlade investeringarna till aktier, obligationer och andra värdepapper. Enskilda personer kan investera i värdepappersfonder för så lite som 1 000 dollar per aktie, vilket gör att de kan diversifiera i så många som 100 olika aktier i en viss portfölj.
Ibland är värdepappersfonder utformade för att efterlikna underliggande index, t.ex. S&P 500 eller DOW Industrial Index. Det finns också många värdepappersfonder som förvaltas aktivt, vilket innebär att de uppdateras av portföljförvaltare som noggrant följer och justerar sina fördelningar inom fonden. Dessa fonder har dock i allmänhet högre kostnader - t.ex. årliga förvaltningsavgifter och avgifter i början - som kan minska investerarens avkastning.
Värdering av värdepappersfonder sker i slutet av handelsdagen, och alla köp- och säljtransaktioner genomförs likaså efter marknadens stängning.
Börshandlade fonder (ETF)
Börshandlade fonder (ETF:er) har blivit ganska populära sedan de introducerades i mitten av 1990-talet. ETF:er liknar värdepappersfonder, men de handlas under hela dagen på en börs. På så sätt speglar de aktiernas köp- och säljbeteende. Detta innebär också att deras värde kan förändras drastiskt under loppet av en handelsdag.
ETF:er kan följa ett underliggande index som S&P 500 eller någon annan "korg" av aktier som emittenten av ETF:n vill understryka en specifik ETF med. Detta kan omfatta allt från tillväxtmarknader, råvaror, enskilda företagssektorer som bioteknik eller jordbruk med mera. På grund av den enkla handeln och den breda täckningen är ETF:er mycket populära bland investerare.
Aktier
Aktier låter investerare ta del av företagets framgång via ökningar av aktiekursen och genom utdelningar. Aktieägare har en fordran på företagets tillgångar i händelse av likvidation (dvs. om företaget går i konkurs) men äger inte tillgångarna.
Innehavare av stamaktier har rösträtt vid bolagsstämmor. Innehavare av preferensaktier har inte rösträtt men får företräde framför vanliga aktieägare när det gäller utdelning.
Hur man investerar på ett förnuftigt, lämpligt och enkelt sätt
Många erfarna investerare diversifierar sina portföljer med hjälp av de tillgångsklasser som anges ovan, med en blandning som återspeglar deras risktolerans. Ett bra råd till investerare är att börja med enkla investeringar och sedan stegvis utöka sina portföljer. Särskilt ömsesidiga fonder eller ETF:er är ett bra första steg, innan man går vidare till enskilda aktier, fastigheter och andra alternativa investeringar.
De flesta människor är dock för upptagna för att oroa sig för att övervaka sina portföljer dagligen. Att hålla sig till indexfonder som speglar marknaden är därför en hållbar lösning. Steven Goldberg, chef för företaget Tweddell Goldberg Investment Management och mångårig kolumnist för värdepappersfonder på Kiplinger.com, hävdar vidare att de flesta individer endast behöver tre indexfonder: en som täcker den amerikanska aktiemarknaden, en annan med internationella aktier och den tredje som följer ett obligationsindex.
Den nedersta raden
Investeringsutbildning är viktigt - liksom att undvika investeringar som man inte förstår helt och hållet. Lita på sunda rekommendationer från erfarna investerare och avvisa "heta tips" från opålitliga källor. När du rådfrågar yrkesverksamma bör du vända dig till oberoende finansiella rådgivare som endast får betalt för sin tid, i stället för till dem som tar emot provision. Och framför allt bör du diversifiera dina innehav över ett brett spektrum av tillgångar.